Tankar om några äldre Strokirkares konstnärliga utövande
Den 22/11 1994 gjorde jag ett besök på Nationalmuseum för att visa upp ett antal teckningar av Justus Viktor född 1786, Jeppe född 1789, Knut född 1790 (söner till Elias), Selma född 1849, Augusta Thurinna född 1851 och Carl Gustaf född 1853 (barn till Jeppes son Knut Viktor). Två akvareller av en vän och reskamrat till bröderna Jeppe, Justus Viktor och Knut vid en resa, troligen i norra Sverige, fanns också med.
På Nationalmuseum konstaterade man att Justus Viktor och Jeppe utan tvekan har fått undervisning på Konstakademins tecknarskola i Stockholm eftersom deras teckningar är avteckningar av grafiska blad, med teckningar av skulpturer, som alla som gått akademin tecknat av. Ragnar von Holten, en av herrarna som tittade å bilderna jag hade med mig, har själv gått akademin och kände igen alla deras skulptur-teckningar utom en, en lite stel byst utan armar och med luftiga lockar. Teckningen (Jeppes) har antagligen gjorts direkt efter en skulptur trodde man. Men lockarna förbryllade eftersom de inte kan göras så på en skulptur. Ett av de tecknade huvudena föreställer en skulptur som sitter på en byggnad i Aten. En hund (spaniel) i brun akvarell fick jag se förlagan till och den var slående lik. Herrarnas omdöme om Justus Viktors verk var: "Typiska elevarbeten men säkrare än vanligt måste man ju säga."
Om alla tre bröderna läser man i släktboken att de gick gymnasiet i Strängnäs och blev studenter i Uppsala 1803. De började alltså samtidigt trots att det är fyra år mellan den äldsta och den yngsta. Justus Viktor och Knut blev senare askultanter i Svea Hovrätt men skildes senare åt.
Justus Viktor blev biträde hos sin svåger lagman Björkenstam, sedan auditör vid Hälsinge regemente där han slutade 1812. Det året gifte han sig med Kristina Eleonora von Ehrenheim och fick två barn som var ett och tre år gamla när fadern dog 30 år gammal år 1816. Då bodde familjen antagligen i Stockholm. Man vet inte vad Justus Viktor sysslade med de fyra sista åren av sitt liv (jurist vid hovrätten kanske eftersom han hade titeln assessor och varit askultant vid hovrätten tidigare) men märkligt är att även hans bror Knut dog 1816 och att de ligger begravda bredvid varandra å Klara Kyrkogård i Stockholm. Man kan inte låta bli att fundera över varför de dött och om de dog samtidigt.
Jeppe blev extra ordinarie landskanslist i Örebro 1806-7 och sedan blev även han biträde hos Björkenstam . 1810 blev Jeppe förvaltare å hemgodset Ölsboda och när fadern Elias dog år 1811 köpte han tydligen ut sina syskon eftersom han då blev ensam ägare. 1804 har Jeppe antagligen gjort en resa till Frankrike eftersom två landskapsteckningar därifrån är daterade då, en av dem i mars.
Knut fick efter Svea Hovrätt askultera vid Handels och Finansexpeditionen, och blev så smånigom protokollsekreterare i Kungl. Maj:ts kansli. Han dog 26 år gammal. Troligen gick även Knut på akademin. Skolning i konst har han i alla fall fått, det syns på de två teckningar han gjort. Dessa är gjorda ungefär samtidigt som Justus Viktors nämligen runt 1908-10.
I Släktboken nämns ingenting om den konstnärliga skolning som de uppenbarligen har fått. Det ansågs väl som fritidssysselsättning om än en viktig sådan som ingick i en lämplig uppfostran för högborgerliga undomar. Ingenting nämns heller om Knut Viktors barns konstnärliga skolning om man undantar Evert som utbildade sig till arkitekt och var en god akvarellmålare att döma av min älsklingstavla hemma som föreställer en, troligen tysk, stadsbyggnad med trappor, utbyggnader och prång. När man ser hans syskons teckningar kan man inte betvivla att även de fått viss träning.
Redan som elvaåring har Carl Gustaf presterat ett fint landskap, troligen en avbild av en annan bild eftersom motivet inte tycks vara från Sverige. Men han kan ju ha följt med någon på en resa.
De enda uppgifter som finns om Selma Sofia är att hon föddes år 1849, gifte sig år 1873 med kamreraren Carl Gustaf Gripenberg och att hon dog och begravdes i Karlstad år 1899. Av henne finns en landskapsteckning i vintertid som kan vara från Värmland och tecknad direkt.
Augusta Thurinna nämns bara: född år 1851, död år 1913, begravd å Nysunds kyrkogård. Det betyder antagligen att hon förblivit ogift och det är också hon som kommit klart längst vad gäller konstnärliga prestationer. Kanske är det hon som tecknat sina föräldrar efter fotografier på två tavlor jag har hemma. Det av mamman, Julie, är taget år 1866 och ritat år 1892, alltså 23 år efter hennes död. Då var Agusta 41 år och, om det är hon som gjort porträtten, en mycket avancerad tecknare. Tyvärr är inte porträtten synligt signerade och skyddspappret å baksidan är fastlimmat å ramen.
De två akvareller i flerfärg som fanns med är målade av Eric Hollström. Han gjorde en resa tillsammans med Justus Viktor, Jeppe och Knut. Årtalet vet man tyvärr inte men det är kanske under de åren de studerade konst. På framsidan av den ena står det: Utsigt af Meldersteins Bruk i Råneå Socken och Westerbottens Län, tagen från södra sidan, eller den så kallade winter-wägsbacken och Reskamraterne Strokirk tillägnad af deras Wän Eric Hollström. På baksidan står det preciserat att vännerna är "herrarna" Justus Viktor, Jeppe och Knut Strokirk. Texten på den andra akvarellen lyder: Skellefteå Kyrka uti Westerbotten aftagen från södra sidan och Reskamraterne Strokirk tillägnad af deras Wän Eric Hollström. En av herrarna å nationalmuseum tyckte att akvarellen med bruket var "fantastiskt söt." " Fast man ser ju att det är en amatör", tillade han sedan. En annan utbrast: "Nämen så förtjusande! Här står:... och Reskamraterne Strokirk tillägnad av deras Wän..."
Det känns som om man kommit personerna i tidigare släktled ytterligare lite närmare genom dessa bilder. Men samtidigt väcks många nya frågor.
Toppi Strokirk